B-figurant

Igår så var jag B-figurant för första gången på ett MH efter utbildningen. Det var så roligt! När jag kom dit på morgonen fick jag reda på att lådan som ska dra in lilla-jakten var med någon snubbe som var uppe i kebnekaise (fråga inte varför). Så vi skulle turas om att dra lilla-jaken själva, ännu mer otur var att det hade regnat på morgonen så repet var blött och det gjorde det mer jobbigt att dra repet och hela tiden fastnade, lägg till att den sista trissan var rostig så kan ni tänka er hur jobbigt det var att dra. Rasen som vi skulle ha på MH var Engelsk Staffordshire bullterrier vilket är en av mina favoritraser dessutom var det ett gäng uppfödare där med kullsyskon, det gör det ännu mer intressant. Vi skulle ha ett dubbel-MH med 17 st hundar. Vi delade upp oss i två olika team och det var dags att sätta igång, kolla chip och stamtavla och följa med gruppen på MHt för assistans var min första uppgift. Allt gick bra fram till att vi kom fram till lilla jakten, testledaren hade en com-radio där han sa till repdragaren att dra. Men det hände ingenting med lilla-jakten, den flyttade på sig lite. Det visade sig att repet var för tungt att dra så vi fick skicka den största och starkaste av oss att dra repet, vilken otur! Sedan hamnade det på min lott att dra repet eftersom jag var stark nog att klara av det. Efter att ha dragit repet 10 ggr så var jag väldigt utsliten, då var det dags för en pappis att göra jakten. Jag sprang allt vad jag kunde och efter en stund så sa det stopp. Jag drog allt vad jag orkade och hela min kropp hängde på repet, helt plötsligt lossnade det och jag flög bakåt. jag klarade mig dock med några skrapsår bara. Efteråt gick jag till dumpen för att dra i det. Dumpen var väldigt roligt, när man drar repet så står man såpass nära så att man kan se hundens reaktioner bättre än alla andra, dessutom så får man lära sig i vilka situationer man får dra mm. Sedan så var det skramlet som en annan drog och sist var det spöken. Spökena var också väldigt intressant, där kunde man se hundens reaktioner framifrån och lära sig mycket om kroppsspråket. Skottet fick jag inte alls göra igår, det skötte några andra figuranter. Det var en väldigt härlig stämning och det var ingen stress alls. Mycket snälla och hjälpsamma testledare. De stackars beskrivarna fick stå ut med mig under lunch när jag frågade tusen frågor om hur de olika hundarna hade reagerat och varför de satte kryss som de gjorde, det såg dock ut som att de tyckte att det var kul att svara =) Träffade dessutom några väldigt seriösa uppfödare som hade åkt ända från stockholm hit för att beskriva sin kull eftersom de tyckte att MH på vår brukshundsklubb är väldigt bra. De berättade lite om hur de bedriver avel och jag blev för en gångs skull mycket hoppfull om staffens framtid. Dessa underbara uppfödare stirrar sig inte blint på exteriören utan tittar först och främst på hälsan och att den mentala biten är rastypisk på hela kullen. De röntgade alla sina kullar med Pen-hipp. Keep up the good work!