Hundvana barn

Det är så underbart med hundvana barn :) Vi har nu flyttat till vår nya lägenhet och allt ser ut som ett bombnedslag då vi samtidigt håller på att tapetsera om och fixa lister. Det var fula 90-tals strukturtapeter på alla väggar som fick en att vilja ta kål på sig själv (hur tänkte folk förr i tiden, suck).

Granne med oss så bor två barn, runt 10 och 5 år gamla :) En dag så hittade jag den lilla 5 åringen titta in i vårt fönster (man kan se in i vårt fönster från gården) med stora ögon. Samtidigt hörde jag Sheep och Mini skälla för full hals av upphetsning där inne. Jag gick fram till henne och hälsade för att vara säker på att hon inte hade blivit rädd för hundarna. Hon tittade på mig med stora ögon och sa: Jag tror att dina hundar vill hälsa på mig, får jag hälsa på dem?

Jag blev så glad över att de inte hade skrämt henne och hon kunde läsa hund såpass bra för att veta att de ville hälsa på henne och inte äta upp henne, gullunge. När mina två barngalna hundar hade kommit ut för att hälsa på henne (i koppel så klart) så satte sig den lilla flickan på huk och väntade på att hundarna skulle komma fram (5 år gammal!). Efter att de hade hälsat klart så berättade flickan att hennes syster skulle älska mina hundar.

Nästa dag så hittade jag två flickor titta in i vårt fönster med stora ögon. 5-åringen och 10-åringen. Jag hälsade även på flickans syster och vi började prata lite om hundar och även 10-åringen fick hälsa på dem och även hon gjorde det på ett väldigt naturligt sätt. Dagen efter så hämtade vi Sorken också och efter det så var 5-åringen helt såld. Hon står lite då och då och tittar in i vårt kök på Sorken. En dag så knackade hon på och frågade: Har ni 2 hundar OCH en kanin? Då svarade Joni: Vi har 3 hundar och en kanin. Ojjjj svarade hon med stora ögon, får jag klappa kaninen nån dag. Visst får du det svarade Joni, du får klappa henne så mycket du vill :)

Det är så härligt med barn!